<- Svara mig, latmask!

Timos tomatsås gav definitivt pizzan ett lyft men tyvärr gillade jag inte alls de överblivna sardellerna som hamnade på pizzan. Vad tänkte jag? Och hur mycket kan en snabbpizzamix egentligen kittla smaklökarna? Känner mig lite besviken av att inte fått ut bästa möjliga av denna tomatsås som jag spenderat över en timme på. Som tur var blev det rätt mycket över som får hamna i någon annan matlagning. Min fråga är bara vad? Känns inte helt najs att bara blaffa i den i en köttfärssås. Vad har du för förslag?

Jag kräver att alla ni latmaskar som aldrig någonsin kommenterar mina inlägg svarar på denna fråga, eller åtminstonde meddelar att ni inte har något förslag att komma med. Ni 30-40 unika läsare per dag kan helt enkelt inte vara de fyra personer som faktiskt ids kommentera, som laddar om sidan tio gånger och rensar sina kakor däremellan.

<- Mat & Bak

Mitt liv består av perioder. Just nu är det Mat & Bak som gäller. Speciellt muffins men jag börjar även längtar efter lite mer avancerade saker, som biscotti och den perfekta äppelpajen. Inköpslistan är smockad med saker som farinsocker och potatismjöl. Dagen har spenderats i köket.

Först gav jag mig på Timos Tomatsås som skall användas på kvällens pizza. Vanligtvis tycker jag att pizza ska ta ungefär tio minuter att göra och föredrar att klippa upp ett paket krossade tomater med chilisås och använda som tomatsås. Det smakar väl sådär. Idag tänkte jag att jag behöver en ny dimension på min pizza. Snabbpizzamixen får dock bestå tills vidare. Resultatet på pizzan kommer senare under kvällen men tomatsåsen bådar gott.

Sedan tänkte jag att några muffins inte kunde skada. Gårdagens hallonmuffins blev sådär så jag återgick till chokladmuffinsreceptet från tidigare men idag gjorde jag exakt som det stod, med olja istället för flytande margarin (som förra gången). Blev mycket bra. Detta måste det perfekta chokladmuffinsreceptet. Observera att smeten bara räcker till 8 amerikanska muffins för att de ska bli riktigt mustiga, oavsett vad det står i receptet.

Det här duger inte, tänkte jag när mina muffins stod och gosade sig i ugnen. Mat och bak-behovet var icke tillfredsställt. Slängde ihop några kolakakor, från receptet jag hittade här, och blev enormt glatt överraskad. Receptet åker in i Hall Of Fame direkt. Att göra 50 kakor på den satsen var dock inte att tänka på; jag gillar kakor med lite bett och så kanske det räcker med en istället för fyra stycken. 23 kakor fick jag ut av receptet. Ord som användes vid provsmakningen var rustikt och sprött. Rekommenderas.

<- E-hysteri.

Idag lider vi av E-hysteri. Vi scannar innehållsförteckningen efter E-nummer och känner oss nyttiga när våran kundvagn inte har ett enda E. Så istället börjar företagen skriva ut namnen på tillsatserna; natriumbensonat istället för E211, natriumalginat istället för E401, glutamat istället för E620-E625. Och där står vi i kön på ICA och känner oss nyttiga när vi istället är (lätt)lurade. Skriv ut din egen E-nyckel.

<- Gratis menstruationsskydd nu - Or Else!

Jag har funderat lite på det här med gratis mensskydd. Så fort det kommer på tal är det alltid massa icke mensförädlade människor som börjar hojta om allt de minsann ska ha gratis om kvinnor ska få bindor. Det yras om rakhyvlar och raklödder och mat och kondomer. Jag tänker inte påpeka hur sned den logiken är, jag litar på att min besökarskara är tillräckligt smarta ändå.

Men alltså, jag förstår inte varför det inte är gratis, varför jag som råkar ha en mutta ska betala 50,000 kronor extra under min livstid för något jag inte rår över. Något som dessutom gagnar alla, mensförädlade eller inte, då det är en förutsättning för att kunna föra släktet vidare. (Här utgår jag vilt från att alla tycker att vidare reproduktion är något positivt.) Men jag har kommit på det, kära vänner.

Anledningen till att vi inte får gratis mensskydd är för att vi går ut och köper dem ändå, när vi inte får några. Därför tycker jag att vi härmed skall låta bli – inga fler bindor eller tamponger. Dags att låta blodet flöda fritt. Slut är den eran då vi ber om ursäkt för våran menstruation, vi bär inga bindor för eran bekvämlighet längre. Vi ska gå med mörka fläckar på byxorna, vi ska bloda ner era säten och stolar och vi ska färga bassängvattnet rött.

Gratis menstruationsskydd nu – Or Else!

<- Loppisfynd.

Jag älskar loppisar. Speciellt de två första jag besökte idag. Jag lyckades fynda, förmodligen mitt mest lönsamma fynd men det får vi se om en vecka. Dagens inköp:
♥ Vit glasvas för 10 kr
♥ Bricka i teak som behöver renoveras lite 5 kr
♥ Två stämplar 1 kr/styck
♥ Tre skålar och en stor 20 kr
♥ Två plåtburkar med knopp på locket 5 kr/styck
♥ En ljusblå iittala-lykta 5 kr
♥ Två muffinsformar, sådana där i något non stick-material, med plats för 12 muffins i varje 10 kr/styck

Igår var jag på loppis alldeles ensam och fyndade en teakbricka för 10 kr (som jag funderar på att sälja) och ett kakfat i trä. Det senare sprayade jag med lite färg och Voilà (två halvskrynkliga äpplen var den enda frukt jag hade kvar så det fick demonstrera kakfatets funktion):

<- Jag känner mig så halv.

Jag gillar inte särskrivningar. Förut kunde jag till och med orka med att uppröra mig över det. Jag har slutat med det nu. Kanske har jag blivit avtrubbad. Istället reagerar jag ibland med ett fniss. Det gjorde jag idag när jag läste en kommentar på en annan blogg. Jag undrar, är hon halv rent kroppsligt eller är hon bara väldigt kluven känslomässigt? (Bilden har jag snott på sxc.hu.)

<- “Det var ju inte såhär det skulle vara.”

Alla som känner mig vet att ett utmärkande drag hos mig är min blekhet. Det kan vara mitten på Augusti och världens varmaste sommar; du blir ändå bländad om du möter mig på stan. Visst; min hy är väldigt ljus året om, men idag tillbringade jag fem timmar utomhus, lyckades bränna mig på ryggen och få sådana där charmiga ”jaha, här slutade ärmarna på tröjan” -märken. Anledningen till att jag fortfarande är mjölkvit på slutet av sommaren är att jag inte tillbringar tid i gassande solsken om jag slipper.

Sålde på loppis dag. Har gått igenom märkligt många sinnesstämningar sedan klockan sju i morse. Först kändes det helt ok. Jag började dagen med äggröra, bacon, juice och en tallrik med frukt. Kände stadigt i magen. Gled ut till bilen som jag packat kvällen innan och körde ner till Fridhemsplan (i Mora, ja). Jag har väl inte fått in rutinen än men tydligen så är en timme före utsatt tid alldeles för sent att komma vilket resulterade i att jag fick ännu crap-igare plats än förra gången jag stod där.

Mitt humör sjönk. Sedan fick jag för mig att jag hade skitfula saker som ingen skulle vilja köpa. Skickade ett sms till Anna vilket löd något i stil med: ”Nu sitter jag här. Det känns fruktansvärt. Tycker alla mina grejer är fula. Det var ju inte såhär det skulle vara.” (Jag har accepterat det nu dock, att denna loppisen bara var för att jag behövde tjäna några kronor och bli av med lite skit. Min riktiga loppis, när nu den blir, kommer vara hundra gånger bättre.)

Sedan började folk köpa saker av mig och fortsatte med det i ungefär tre timmar. Allt kändes bra, jag lyssnade på P3 i mobilen och skrattade för mig själv. Anna kom med sallad och förmodligen utan direkt koppling till det så slutade folk att handla, så 1,5 timme senare packade jag ihop och åkte hem. Att plocka ihop och lasta in i bilen halv tre på eftermiddagen gjorde mig till en lortig svettboll (dock utan ränder) och det krävdes ytterligare någon timme och ett klädbyte innan jag kände mig som människa igen.

<- Perspiration Per Automatik.

Jag har problem med min kroppstemperatur. Den är alltid lite för hög. Det, i kombination med att jag inte är så pepp på att ha på mig sommarkläder utan gärna tar på mig lager på lager trots att det är över tjugo grader i skuggan, gör att jag förvandlas till en lite svettboll där jag irrar omkring på tippen och försöker sortera skräpet. Att jag just har färgat håret svart gör inte saken bättre och trots att jag sköljt precis så noga som jag pallar så rinner lätt gråtonat svett ner i min panna.

Och när vi ändå talar om hårfärgning och svett så är de där värdelösa plasthandskarna man får med helt omöjliga att få på om man ens har en tillstymmelse till svett på händerna. Det spelar det ingen roll hur torra mina händer än är, de börjar ändå per automatik perspirera så fort jag får syn på plasthandskarna. Potatismjöl, slog det mig just att jag kanske bör prova nästa gång.

<- Högvarvar.

Vissa dagar jobbar hjärnan mer än andra. Som idag. Under natten vaknade jag åtskilliga gånger och det första min hjärna gjorde var att börja sjunga på I’m Yours av Jason Mraz. ”I’ve been spending way too long checking my tounge in the mirror, bending over backwards just to try to see it clearer…” Suck.

Tankarna känns som en virvelvind i huvudet. Jag kan inte göra en sådan enkel sak som att duscha utan att hinna tänka hundra olika saker. Faktiskt blir det än lite värre när jag duschar, när jag står där och inte behöver koncentrera mig på annat än att schamponera in håret. Jag följer mönstret på tapeten med blicken och avverkar tankar i rasande fart. När jag kliver ur duschen är jag helt utmattad.

Klockan är strax efter tolv. Jag har hunnit äta mastodontfrukost (idag bestående av fil med müsli och banan, juice, två ägg och en tallrik med melon och vindruvor), gått igenom det jag ska i lägenheten och färgat håret. Kvar på agendan står att återvinna, åka på tippen med lite grejer och hämta upp loppissaker från källaren. De senare ska jag sedan ägna kvällen åt att sortera och prismärka.

Det tar till och med jättelång tid för mig att skriva ett sådant här inlägg. Mellan varje mening måste jag stanna upp i skrivandet och tänka några tankar. Fokusen är inte på topp, jag har massor att göra och vill egentligen bara gå och lägga mig igen.

<- Everything In Moderation

Det var det där med att göra saker med måtta. Jag vet inte riktigt hur man gör. Meningen var att jag skulle samla ihop lite grejer att sälja på loppis, få bort lite skräp och kanske slänga lite onödigheter också. Började med att rensa ur skräpskåpet i köket. (Det där skåpet de flesta här, där en slänger in allt som inte riktigt passar någon annanstans.) Och det gick väl bra, men jag kunde inte sluta.

Istället fortsatte jag med att städa ut båda skafferierna, slänga det mesta innehållande glutamat och annat skit, fylla burkar med ris och mjöl och socker och müsli och liknande. När det var klart övergick jag till att sortera alla påsar, släta ut och vika ihop de som kunde användas till loppis och lägga dem i skolådor. Blev mycket nöjd men kunde ändå inte ge mig. Fortsatte med att rensa skåpet med alla plastlådor och rivjärn. Gick vidare till skåpet under diskbänken. Fick för mig att jag skulle diska alla krukor också. Svettades, skar mig, svor, dammade igen och fick en astmaattack.

Och så blev klockan tio på kvällen. Köket ser ut som fan. Där är kartonger med grejer jag ska sälja och slänga och prylar jag fått för mig att jag kommer behöva i framtiden. Där står kassar med elavfall, gamla batterier och glödlampor jag samlat på mig under ett år sedan jag var till tippen senast. Det lilla projektet tog så hela dagen och ännu är det inte klart.

Det blev ingen återvinning. Jag har inte färgat håret. Och äppelmuffinsarna har jag knappt ägnat en tanke.