Idag slog jag upp ögonen kvart i åtta, gnuggade lite grus ur ögonvrån och svepte täcket om mina frusna morgonfötter. Trots mörkläggningsgardinen lyckades några soliga strålar leta sig in i sovrummet och övertala mig att kliva upp. Sedan hände något nästan övermänskligt. Jag rengjorde ugnen.
Jag flyttade in i denna lägenhet 2003 och bodde ensam till våren 2006. Under den tiden användes inte ugnen särskilt flitigt alls, bortsett från när jag hade besök och ville imponera på någon, möjligtvis med en potatisgratäng eller ungsstekt fläskfilé eller annat svenneaktigt. Med nya sambon kom också en überflashigmulitmicrogrillugn som tillagar allting mycket smidigt och ugnsfunktionen på spisen har fått ännu mera vila, förutom när det gäller just potatisgratäng eller kanske en ugnsbakad fisk två gånger om året.
Nu har jag bott här i nästan 5 år och ugnen har inte blivit rengjord en enda gång. Förrän denna soliga majdag. Det var länge sedan jag gjorde något lika äckligt som det här men i gengäld är jag lite småimpad av mig själv (som lyckats göra något så tidskrävande, äckligt, tråkigt och normalt) och ikväll väntar ugnsgrillade spett med någon saftig salsa.
äckligt
Hejja! Usch för att göra rent saker i allmänhet… ugnar i synnerhet. Smutset sitter benhårt och det är bara trist. Så jag är verkligen impad! Vill du göra ren fler så finns det en här.. Pussis!