<- Fuck It (?)

Jag sköt prestationsångesten åt sidan ett tag, gav mig fan på att skriva sådana där ostrukturerade ”idag har jag” -inlägg för att jag fastnade i föreställningen om att jag måste vara så himla intressant hela tiden och det blev bara tråkigt. Det gick bra, ett tag. Jag har postat bilder på pelargoner och bytt inriktning flera gånger i ett och samma blogginlägg och jag har överlevt, lyckats att inte radera ett enda inlägg i efterhand, sagt ”fuck it” och halvt helhjärtat skitit i om folk tycker att jag är intressant eller inte.

Tills igår då jag insåg att jag i ännu ett inlägg blivit länkad från Ensamhetshushåll och min vanligtvis fattiga besöksstatistik ökat med typ 50 %. Genast börjar jag noja och undra vad folk måste tycka om mig och min blogg egentligen. Alltså läser jag alla inlägg på första sidan om och om igen, och en gång till och sedan igen. Formuleringar ekar i huvudet, jag tycker att jag framstår som alldeles för självutlämnande och pretentiös och falsk och jag måste slåss mot mina egna instinkter att försvara mig mot påhittade anklagelser.

Sedan tänker jag ”fuck it” igen och hänvisar i tanken till sådana där bloggar som jag avskyr, där folk inte har något vettigt att säga alls utan bara vill lägga upp bilder på sig själva och skriver intressanta inlägg som ”idag har jag jättemycket att göra så jag hinner inte uppdatera *ler*” (och jag tänker ”men uppdatera inte då, din idiot”).

Mitt ”fuck it” klingar dock lite falskt när det tar över en halvtimme att formulera det här inlägget.