<- Pirrig som vilken ljum sommarkväll som helst.

Tittade just ut genom fönstret och såg att solen lyste på snöglittrande tak och blev PIRRIG i magen. Trots att det är snö överallt i Mora så får jag värsta sommarkvällskänslan nu. Att det är varmt och sent på kvällen, typ tio kanske, när det börjar skymma. ÅÅÅhhh! FAN vad fint alltså.

När jag och Linda satt på Kaffestugan idag så tittade jag ut genom fönstret och såg Kodjo och Hanna från Morgonpasset i P3. Då blev jag lite star struck. För att jag är så fruktansvärt förtjust i Hanna. Och för att hon hade en leopardmönstrad kappa. Sen sa Linda att hon hade skrivit en bok. Och varit med i Skavlan på SVT. Detta är något jag ska undersöka närmare när tid finnes.

Om en timme eller så ska jag vara hos Hanna. Där vankas det vin i goda vänners lag (varannan vatten såklart) och senare också utgång. Jag är helt PÅ inför kvällen. Så på att jag redan är färdiggjord. Bara sitter här och väntar nu. Lyssnar på Det Snurrar I Min Skalle med Familjen och känner pirret i magen, igen.

Kära kära fans. Ha en fin fredagskväll. Tänk på mig om ni vill. Skicka en varm vibb så ska jag vibba tillbaka. Puss och kram. Ni får en bild på min fina lila sminkning.

<- Kär i mig själv.

I morse gick jag upp klockan sju. FRIVILLIGT. Klockan ringde dock en halvtimme tidigare och jag använde mig av den fantastiskt snooze-knappen. Nu har jag suttit här i nästan två timmar och lyssnat på Morgonpasset i P3. Käkat frulle, gjort mig snygg i fejset, målat naglarna. Klockan är inte ens nio på morgonen ännu. Om en timme ska jag promenera ner på stan och träffa andra halvan av låtskrivarduon. Linda, alltså.

Det är STRÅLANDE väder ute. Det pirrar i min bröstkorg. För att vädret är så fint. För att jag får ha solglarror. För att Morgonpasset i P3 sänder från Mora. För att det är fest ikväll. För att jag ska få träffa Linda. För att jag har nya jeans. För att jag har köpt Dust It. För att hela världen glittrar. För att jag är lite galen.

Jag tror jag har blivit lite kär i mig själv. Det är nog det som hänt. Det är därför jag går omkring och blir pirrig ibland och det är därför jag fått för mig att någon spetsat mitt kranvatten med knark. Tänk vad skönt om man bara kunde vara kär i SIG SJÄLV resten av livet. Bara slippa det där med romantiska känslor för andra. Attraktion till andra och kärlek till sig själv – det är det enda man behöver.

Att jag blivit kär i mig själv kan också förklara varför jag tyker jag är så snygg plötsligt. Det blir ju så när man får känslor för någon, man tycker att den personen är typ det snyggaste som gått i ett par skor.

GOD MORGON på er. Jag hoppas innerligt att ni får en fantastisk dag och att ni får höra vårfåglarna och får känna pirret i hjärtat. Vänd ansiktet mot solen bli lite kära i er själva. Eller i mig. Det kan jag också stå ut med. Puss.

<- Ha ha!

Hehehehe. Här är några av effekterna vi garvade åt. Alltså, den nedersta bilden är helt GROTESK. Jag vill nästan inte ens ladda upp den här. Jag vet mycket väl att jag inte ser ut sådär i verkligheten men jag blir ju rädd för att folk ska tro att jag kanske gör det. Det är ju den bilden som ser mest verklighetstrogen ut. Eller, verklighetstrogen kanske inte är ordet jag söker.

<- Love Connection

När vi var och fikade idag berättade Johan om en dokumentär han sett på teve för länge sedan. Någon slags radioaktiv och självlysande sten hade fallit från en helikopter (möjligtvis är det här inte tunga fakta, jag försöker bara återberätta vad jag hörde). Sen såg någon den, tyckte den var Så Fin som skimrade i mörkret, tog hem den och lade den på teven. Sen fick hela byn lov att utplånas vid marken. Haha. HAHAHA.

Så jag tänkte skriva en historia om det. För att det var så roligt. Så jag satte mig här vid datorn tillsammans med ett glas vin och kände mig kreativ. Sen fick jag lov att ta en bild till bloggen. Och så kom Psycho så hon fick vara med också. Och nu ska jag skriva. Fast kanske om kärlek.

Idag fick jag för mig att jag kände ett slags love connection i ICA-kön, men jag kan ju ha inbillat mig. Kanske ska skriva om det istället. Hon var blond, såg ut som en persika (mjuuuuk alltså, inte hårig) i ansiket och var söt som spunnet socker på en PINNE.

Jag och Emelie har just suttit på msn och garvat oss halvt ihjäl åt hennes roliga filter på webkameran. Jag dog nästan. Fick ont i magen och alla muskler i hela ansiktet. Att installera webkameran är bland det bästa jag gjort. Fniss fniss skrocka skratt skratt asgarv.

<- Inspirationskällan har talat, igen.

Jaha, så har man shoppat då. Jag har hållit i plånboken ändå, men råkade spendera för 300 kr mer än planerat idag. Jeansen är ju helt fantastiska. Provade ett par andra jeans också och fick lov att GÅ NER I STORLEK. What tha? Blev så sjukt glad alltså. Fast byxorna var fula så de köpte jag inte. Oplanerade köpet blev en vit långärmad tisha och en svart väst. Åh, en väst. Fy FAN vad snyggt. Haha.

Sen kom jag hem och skulle ta kort på outfittan och lägga upp här men insåg att njaee, jag är nog inte riktigt där ännu.

Alltså, angående maten så skulle jag nästan tro att jag sysslade med något ohälsosamt igen om jag inte var jag själv. Iofs, ingen har kommenterat det hela så min viktminskning är förmodligen fortfarande marginell men jag ÄTER mat, och det oftast utan att ha ens en gnutta dåligt samvete. Sånna här dagar, när jag blir sporrad, kommer det tyvärr in lite sjuka tankar men jag märker i alla fall att de är sjuka och väljer att inte lyssna på dem.

Jag tänker att jag vill vara snygg i helgen och därför kanske inte bör äta något i morgon. EEh. Mycket logiskt. Så jag gjorde mig genast en grillad smörgås till middag när jag tänkt tanken. Till lunch blev det smörgåstårta på Kaffestugan och frukosen har ni ju redan sett. Till kvällsmål blir det fil och cheerios. Det måste ju vara godkänt. Och med godkänt menar jag att det inte är för lite mat. Eller förresten, jag slänger in en hårdbrödmacka med skinka till kvällen också för att vara på den säkra sidan.

Den stora skillnaden vad gäller maten är att jag slutat äta massa godis, glass och chips. Popcorn har jag börjat med. Och igår åt jag några riesen och lite lakridsal till filmen. Men i övrigt blir det väldigt lite godis. Och jag behöver inte tvinga mig själv. Förmodligen för att jag äter mat istället. Att hålla förbränningen och blodsockret på en normal nivå under hela dagen, genom att ÄTA frukost, lunch, middag och kvällsmål, tar helt klart bort mycket av godissuget. Det sättet att äta på som är ångestrelaterat är såklart lite svårare att hantera men jag är inne i en väldigt bra period och det är nu en hel vecka sedan jag ångest-åt.

Även vanlig mat har inneburit så mycket ångest för mig. Har tyckt att ALLT jag ätit varit ett tecken på dålig karaktär. Vändningen kom när jag gick på MHE-kliniken och fick lära mig hela den fysiologiska biten kring mat, och det faktumet att om man äter fyra mål mat om dagen enligt tallriksmodellen så går hela ÅTTIO PROCENT av energin åt till att hålla alla INRE organ igång. Resten är vanlig vardagsmotion, alltså gå ner på stan och hänga ungefär. Plötsligt fattade jag ju att jag måste ha mat för att leva. Låter ju helt sjukt att jag var 28 bast när jag verkligen FATTADE det. Vilken helt fukkad syn på mat jag haft.

Att slippa ångest över vanliga hälsosamma måltider är helt sjukt skönt och jag önskar att ALLA kunde komma till samma insikt som mig. Eller, jag slipper tyvärr inte den där ångesten ännu. Idag är den rätt tydlig. Men jag kan åtminstonde fatta att den tanken bara är en tanke och absolut ingen sanning. Och jag kan trotsa den. Tanken är infekterad och sjuk och jag tänker inte lyssna till den, jag tänker äta mat. För äta bör man, annars dör man.

<- Frukost

Att ha en webkamera öppnar upp för ett helt nytt meningsfullt sätt att blogga. Som nu, när jag ska äta frukost. Detta är vad jag ska äta, i kronologisk ordning.

(Det var ett frieri i Morgonpasset i morse som gjorde att jag började böla. Som ett barn. Ett ensamt övergivet barn. Men jag är förståss GLAD ändå.)

<- Mycket Moralisk Människa

En bra dag till. Galet! Loggade dessutom just in på min bank och såg att pengarna kommer in i morgon redan. Då kan jag gå ner och köpa de där snygga jeansen jag lade undan idag. Mina svarta favvisar PASSAR inte längre. Vill du gå ner i vikt? Separera och bli fattig. Och börja träna, det kan också hjälpa. Åh, nya jeans. TOPPEN. Jag blir tydligen glad av allting nu för tiden.

Är det tråkigt att jag är glad? Det är ingen som kommenterar längre. Det gör mig inte glad. Inte glad alls.

Dagen började helt sjukt och några timmar senare gjorde jag upptäckten att jag är en Mycket Mer Moralisk Människa än jag trodde. Fin upptäckt faktiskt. Funderade ett tag på vilken slags människa jag vill vara, kom fram till att jag vill vara GOD och att jag nu ska leva som jag lär.

Idag har jag också promenerat i vårsol, fikat med Anna och ätit Flygande Jacob tills jag sprängdes. Ungefär. Sen var det sedvanlig filmkväll hos Mateusz. Kollade på 28 Dagar Senare. Den har jag redan sett tusen gånger men den HÅLLER fan fortfarande.

Ja, just det. Jag försökte prova ut en ny BH också. Alltså, finns det något tråkigare? Alla BH’ar är så jävla FULA så jag vill kräkas över min egen spegelbild där i provhytten. Dessutom har jag ingen aning om vilken storlek jag har så jag provar alla fukking storlekar som finns och alla ser ändå ut som skit. Synd att inte tuttarna längre ser ut som för tio år sedan. Jag hade världens snyggaste tuttar. Och inte en rynka i hela ansiktet. Were have all the good times gone? Det går utför.

Men vet ni vad? JAG ÄR GLAD ÄNDÅ. (Och funderar på att sälja mitt knarkspetsade kranvatten på Tradera för dyra pengar.)

<- Välkommen Jenny

Det hände något roligt här om dagen. I fredags när jag promenerade genom Utmeland till Hanna så tänkte jag plötsligt på vad lite vägnamn jag kan, att om nån skulle komma fram till mig under Vasaloppsveckan och fråga efter vägbeskrivningar skulle jag vara helt lost. Och så tänkte jag att om nån ska fråga så bör de fråga efter Persvägen för det är typ den enda väg jag känner till.

Ja, igår när jag promenerade ner på stan träffade jag på en ryss som letade efter, just det, PERSVÄGEN. Haha. Roligt. Förutom att han inte kunde ett ord engelska så jag bara kunde visa med hela armen mot vilken riktning han skulle bege sig. Och att jag sedan dessutom envisades med att säga ”I don’t understand” på ENGELSKA trots att jag redan fattat att han kunde lika lite engelska som jag kunde ryska.

Jag är ofta jävligt smart. Men inte då. Eller smart och snygg och *censur* och jättebra på att hålla hemlisar, som jag beskrev mig själv när jag försökte sälja in mig tidigare idag.

Och på tal om tidigare idag så har jag varit och fikat med Emelie. Det var så himla trevligt. Åh, det har varit en så BRA dag. Livet är helt fullt med bra dagar nu för tiden. Tänkte på det lite extra mycket när jag stod i duschen nyss. På hur bra jag mår. Att det känns som att jag knarkar eller något för att det är overkligt. Vad har hänt? Blir ju helt livrädd för att det här ska visa sig vara en manisk period och att jag trots allt är bipolär. HELT SJUKT är vad det är. Fast jag är ju glad såklart.

Eller som jag sa tidigare idag till Emelie. Ja, det är så tråkigt. Så tråkigt. Fast jag är så GLAD. Ja, ni fattar ju, jag kan inte ens tycka att saker är tråkiga utan att jag känner mig GLAD. Vem är hon som tittar tillbaka på mig i spegeln, undrar jag? Sen tänker jag att MEN det är ju JAG. Snygga, coola, trevliga, glada Jenny som funnits där hela tiden och nu äntligen ÄNTLIGEN får ta lite plats.

Välkommen, vill jag ropa i spegeln. Kanhända gör jag det också. Man vet aldrig. Jag känner mig så GALEN nu för tiden. Ni får några till egokort från webkameran bara för det.

<- EGO-Jenny kommer ut ur garderoben.

Nu har jag kommit på vad man ska ha en webkamera till. Ta massa egobilder på sig själv och lägga ut på bloggen. SÅKLART. En bonus är att man kan sitta och ha konversationer med sig själv och tycka att man är så jävla snygg att man nästan blir lite KÄR i sig själv. Ja, det är sannerligen en bonus.

<- Inspirationskällan har talat.

Det tråkigaste med att sluta äta massa skit hela tiden är att när jag väl äter typ pizza så blir jag så sjukt dålig i magen. Morgonen efter oftast. Som en slags baksmälla. Som jag också får om jag äter godis på kvällen. Fast då känns det mer som en vanlig hederlig baksmälla, med huvudvärk och shit.

Det är helt galet att jag aldrig förut märkt hur påverkad min kropp blir av olika slags föda. Antingen så är det åldern som tagit ut sin rätt och jag tidigare faktiskt varit relativt opåverkad av det. Eller så har jag ätit så jävla dåligt i mitt liv att min kropp helt enkelt vant sig vid att känna sig som skit mest hela tiden.

Det är inte bara födan som börjat påverka mig. Jag har fått olika, förmodligen åldersrelaterade, krämpor också. Som värk överallt. I ryggen ofta. Efter sömn. Eller det kan ju också ha och göra med att jag är den mest otränade människa som gått i ett par icke fotriktiga skor.

Så jag har gått och blivit snäll mot mig själv. För några år sedan läste jag någonstans att man bör sluta unna sig massa onyttigheter. Eller sluta säga att man unnar sig i alla fall, när man står där med glassen i hand eller med armbågen i chipspåsen. För man unnar sig bara onyttigheter. Istället bör man säga att man unnar sig ett träningspass, eller en nyttig middag, eller något annat som är BRA för kroppen och knoppen. Det tog några år för det här att sjunka in men jag tror JAG HAR DET. Eller I’ve Got It, som man säger på engelska och låter tio gånger snyggare.

Så jag unnar mig frukost varje dag så att förbränningen ska fungera. Jag unnar min kropp att börja träna så att jag ska slippa få ont i ryggen av att SOVA. Jag unnar mig själv att äta en smörgås till kvällsmål istället för trehundragram lösgodis och jag unnar mig VARANNAN VATTEN. Det är mycket bra saker jag börjat unna mig själv och det känns så BRA. Gott föder gott också har jag märkt. JAG ÄR EN SÅN JÄVLA INSPIRATIONSKÄLLA, märker ni?