Dag 30 – Dina toppar och dalar denna månad

Det sämsta med den senaste månaden har varit framtidsångesten. Det känns verkligen som att jag hoppat av tåget och står på en tom perrong mitt ute i ingenstans medan det blåser förbi sånna där höbollar. Inte världens bästa känsla.

Det bästa med den senaste månaden måste vara det som kom i posten idag. Åh love love love att beställa saker som kommer två dagar senare, love love love att packa upp allt bland packpapper och bubbelplast.

Jag har beställt hem lite grejer från eleven.se. Jag vet att man inte kan köpa sig lycka men ibland känns det faktiskt så.

Det här var anledingen till beställningen. Hittade CLEAN-boxar till sjukt bra pris. Nu ska här parfymeras. Kommer lukta som en tvättad, tumlad, torkad, manglad, strykt hög med skjortor. Sen var det såklart en hel del annat som också fick komma med, men det tänkte jag blogga om allt eftersom jag testar grejerna.

(Ååååh, äntligen är jag klar med den här 30-dagar utmaningen. Tack för mig, det gör jag aldrig om. Men jag genomförde den i alla fall och därför klappar jag mig själv på ryggen, sen går vi vidare med våra liv.)

Dag 29 – Mål för de närmaste 30 dagarna

• Genomföra den här sista veckan i min två veckors-kostplan
• Fortsätta göra matlistor för hela veckor för att motverka orkar inte laga mat köper något onyttigt-syndromet
• Kratta klart på gården
• Köpa ljung och fixa vinterblomlådor på framsidan

Det var det. Jag har väldigt få planer för framtiden. Ska ägna mig åt min familj, hålla hemmet rent, äta vettig mat och göra klar gården inför vintern.

Känns sjukt skönt att inte ha högre ambitioner än så. Har märkt att jag svarar dåligt på krav. När jag inte har något att göra får jag mer gjort.

Jo, förresten. Jag vill också engagera mig mer i nyheterna och världsläget. Det är förstås viss risk att jag förlorar förståndet på kuppen men det får det vara värt.

Dag 28 – Något som du saknar

Eftersom jag inte orkar med att vara djup och känslomässigt engagerad mer idag svarar jag

Pringles Hot ”n Spicy

”Men, de finns ju fortfarande i buktik” säger ni nu men nej, jag saknar den israeliska varianten. De smakade helt annorlunda och tusen gånger godare.

När jag långbesökte Israel bodde jag i Tel Aviv tillsammans med min vän Lisa och en israelisk tjej vid namn Ayelet. Ayelet jobbade som demonstratör, ungefär. Fast till skillnad från de där som står i mataffären och serverar ostkuber på tandpetare fick Ayelet bland annat klä ut sig till Cupido och gå på stan och dela ut choklad. När hon demonstrerade något gott tog hon med det hem. Bland annat de där chipsen.

I samma anda vill jag också påpeka att jag saknar naturchips med pepparrotsmak, McMarocko på McDonalds, Hubba Bubba med lakritssmak, 50-örestuggummit Chock och GBs halvliterspaket chokladgräddglass med hasselnötsrippel.

Och rivosto, 4-ever in my heart.

Dag 27 – Ett problem som du har haft

Jag har för länge sedan tröttnat på den här korkade utmaningen, men fortsätter eftersom jag lovade mig själv att slutföra den. Suck.

En gång hade jag problem med att knyta skorna, sen lärde jag mig och sen dess har jag inte haft något problem med det. (Bortsett från när jag var höggravid.)

Ok, det var kanske ett lite väl oseriöst svar.

Jag har haft problem med att inte kunna acceptera saker. Jag har gått omkring och varit arg på saker som hänt, känt mig besviken, önskat att saker vore annolunda. Det är väldigt oproduktivt eftersom jag bara gick omkring och mådde dåligt utan att göra något åt det. En dag (det låter mycket bättre om man säger ”en dag” men såklart var det ju en lång process) så insåg jag att jag hade två val – att acceptera att saker var som de var, eller göra något åt dem. Då var jag tvungen att fråga mig själv om jag var beredd att ta itu med det här på ett praktiskt plan, var jag beredd att konfrontera folk och att riva i gamla sår? Svaret på det blev nej och det enda alternativet som då fanns var att acceptera.

Så läste jag Att leva ett liv, inte vinna ett krig av Anna Kåver och blev en förändrad människa. Det är en jättebra bok om acceptans som är tunn, lättläst och full av mentala övningar. Den lärde mig också att livet inte går ut på att vara lycklig, att livet innebär att må dåligt ibland och att det inte är varesig farligt, dåligt eller unikt för mig. Och när jag, förutom att accpetera att livet är som det är, slutade att jaga lyckan och känna ångest över att aldrig nå den så… blev jag lycklig?

Eller nej, det var nog min definition på lycka som ändrades. Om berget inte kan komma till Muhammed, får Muhammed komma till berget. Och det var den korta versionen av hur jag gick från ledsen till glad.

Dag 26 – Vilken typ av person attraherar dej

Jag har haft en himla tur att jag attraheras av trygghet, av livsmål, av ansvarstagande människor. Jag har väl dragits till en och annan lätt labil människa som gjort livet lite krångligt i perioder, men de två gånger jag haft seriösa, långa och lyckliga (allt är ju relativt och ett förhållande tog såklart slut) förhållanden har det varit med sådana människor.

Jag är i allmänhet inte så mycket för drama och det gäller också personer jag attraheras av, vare sig det gäller kärlek eller vänskap. Smarta, roliga, personligt snygga, snälla och vuxna människor är sådana jag omger mig med. Kommer du dragandes med negativ energi, intriger, skitsnack och skvaller så får du vända i dörren.

Tack och hej, leverpastej.

Dag 25 – Någon som fascinerar dej och varför

Alltså, ROBYN!

Hon fascinerar mig enormt. Hur blev hon så cool? Hur blev hon så bra? Hur i hela friden vågade hon liksom bara trotsa hela branchen och göra sin egen grej? Jag tycker Robyn är i en helt egen klass. En klass med sjukt positiv energi – alla gillar Robyn? Ja, om jag någonsin haft en IDOL så är det Robyn.

Robyns skivbolag Konichiwa Records logga, som jag vill tatuera in på axeln.

Dag 24 – Din favoritfilm och vad den handlar om

En favoritfilm? Vem har EN favoritfilm? Åååååh, jag måste bita mina naglar blodiga för att komma på EN film. HeRrEgUd!

Ur SAOL:
[FAVORIT 1.d]
d) (†) om föremål som ngn har särskild förkärlek för l. tycker mest om. Ofta går jag .. bort till min favorit: kyrkogården.

En film jag ofta ser? En film jag har särskild förkärlek för? Jag vet inte ens om jag har någon. Filmer som är gamla favoriter och som jag har förkärlek för (Karate Kid, Can’t Buy Me Love, Interviev With A Vampire, Labyrith) är också filmer jag typ aldrig orkar se igen.

Jag kan inte svara på det här. Får svår prestationsångest. Istället kan vi väl säga att jag, av den händelse att jag någon gång skaffar mig en favoritfilm, gör ett inlägg om det, ok?

Dag 23 – Bilder på 5 killar som är kända och som du finner attraktiva

Dag 22 – Hur har du förändrats under de senaste två åren

Det har hänt skitmycket i mitt liv de senaste två åren – jag började plugga, träffade Jon, flyttade ihop, tog över ett hus, blev gravid, fick ett barn och drabbades av identiteskris – och alla dessa saker (och fler; saker som hänt andra i min närhet bland annat) har såklart påverkat mig.

Jag är fortfarande jag och allt vad det innebär. Till exempel så tror jag varje gång jag mår lite dåligt att jag varit kliniskt deprimerad varje dag i flera år, sen reser jag mig ur askan och inser att jag är en drama queen. Jag är rätt kreativ och jag är pedantisk samtidigt som jag är stört slarvig med vissa saker. Jag ser olika mönster i allt, och enligt dessa mönster måste allt ordnas – från ikoner på skrivbordet till kuddarna i soffan. Jag är lika glad ena stunden som jag är trött på livet i nästa, och jag har ett nytt brinnande intresse varje vecka.

Allt det där stämmer fortfarande.

Men att bli förälder ändrar saker och ting. Den jag är idag, den som lever i ett förhållande jag är villig att kämpa för även om det innebär att inse mina egna brister, och den som har en son som jag knappt vågar känna en bråkdel för än jag egentligen gör eftersom mitt hjärta hotar att brista, går inte att jämföra med den jag var för två år sedan. Då var jag singel, jag bodde själv och hade ansvar för blott min egen existens och för de två katter jag kallade mina barn.

Det är som första gångerna man ser Comhem-reklamen med Judith och Judith – man tror det är samma person tills man tittar lite mer noga.

Man växer med ansvar, och kärleken till ett barn ändrar en. Klyschor blir klyschor därför att det är sant. Jag är inte samma person som för två år sedan och för mig är det nästan uteslutande positivt. Jag känner mig ibland som stålkvinnan, särskilt när det kommer till Alexander. Det finns INGET jag inte skulle klara, för att jag måste klara allt. Men den främsta förändringen, det mest fantastiska, det sjukaste och det största är

ATT JAG NUMERA KAN UPPSKATTA ATT GÅ UPP KVART ÖVER SEX PÅ MORGONEN! 

Dag 21 – Ett av dina favoritprogram

Jag följer sällan program på tv. Just nu är det bara Idol och Bonde söker fru som jag brukar se varje vecka. Men vi är sådana där som köper massa serier istället.

Just nu kollar vi på How I Met Your Mother. Det är skoj. Annat vi brukar se är 2 and a Half Men, Big Bang Theory, Dexter, Supernatural, True Blood och Walking Dead. Just nu har jag inget särskilt favoritprogram. Alla ovanstående är utmärkta tidsfördriv.