Kattfödelsedag 2

Jun1

Det är visst en katt till som fyller år idag, nämligen Psycho. Och nej, vi är ingen galen kattfamilj som håller reda på kattfödelsedagar som om de skulle vara våra barn – Agria påminner oss. Dock är det här förmodligen en högst påhittad födelsedag, men vad gör det? Man kan se Psycho som den där föräldralösa ungen som lämnades på barnhemmets trappa några månader efter födseln. Hon är min första katt i eget boende och har varit min bundsförvant och klippa i många år. Idag kanske den där mjukmaten åker fram.

Födelsedagskatt

Maj31

Kom just på att det är Pelles födelsedag idag. Jag fick instruktioner från Jon att bjuda honom på något smarrigt, men det glömde jag bort. Nu har jag fått och lagt mig och det är bara att glömma att jag tänker gå upp och fixa något nu. På sin höjd får han lite extra klappar om han behagar masa sig till sägen.

Om jag hade blivit behandlad såhär på min födelsedag hade jag förmodligen startat världskrig. Men inte Pelle han. Nej, han är snäll och glad i vilket fall som helst. Vilket föredöme.

Instagramit

Maj17

Lite random bilder från dagen; Först har vi några vackra djur som intagit diverse ställen i huset. Sen ser vi Jon slipa golvet på altan (Alexander får stickor i både fötter och händer som det är, så nu slipas det ner och oljas en gång och sen har vi nog bestämt att vi ska betsa golvet svart YEAH). Vidare får vi se en glimt av barnets fossingar på det nytorkade golvet eftersom jag lyckades med bedriften att både dammsuga och torka alla golv idag. Och sist har vi en liten pelargon som blommar.

Puss

Gulligt barn, gullig katt och glupsk hund

Maj16

Fin dag

Maj12

Idag har det varit en fin dag med mitt barn. Vi satt en stund vid en bänk nere på stan och åt mellanmål innan vi gick hem och hängde i trädgården och åt gräslök. Sen bestämde sig barnet för att avsluta den fina dagen med skrikfest. Det är alltid uppskattat.

När jag satt där på bänken och gav mitt barn mat så fick jag en lugn känsla i kroppen. Det är som att jag gått omkring och tyckt illa om mig själv, men så plötsligt slogs jag av insikten att jag faktiskt är en snäll och bra person. Jag hade glömt bort det. Jag säger att jag inte känner igen mig själv, men jag glömde bort hur jag egentligen är. Att jag är snäll och glad och ganska positiv, kreativ och påhittig och omtänksam. Allt det gick ett tag förlorat i att jag bara känner mig trött och ledsen just nu. Nu gäller det bara att komma ihåg att inte glömma bort att jag är snäll.

Djuren på bilden har inget med inlägget att göra utan är blott där som kompensation för att jag glömde mobilen hemma under den lilla utflykten.

Ännu en tågresa

Maj9

Nu sitter jag på tåget igen. Jag fick en slags insikt i morse. Jag ogillar ju rätt mycket att vistas bland folk, att åka kollektivt och hänga i storstan. Jag har tänkt att det beror på att jag är otränad, att man måste vänja sig. I morse kom jag på att det nog snarare är ett personlighetsdrag. Jag gillar inte så mycket folk. Och det förklarar ju också rätt bra varför jag aldrig trivdes i helyllestan Göteborg.

Doh, liksom.

Nu har jag alltså lämnat den vänstra farbrorn, den gosiga katten Gaston, för att träffa den högra filuren, det underbaraste barn i världshistorien. Jag ska gosa sönder honom. Hoppas att han är glad att se mig i mer än fem minuter den här gången.

Frej ska jag också gosa sönder. Älskade lilla hunden fick ännu ett krampanfall igår. Tre veckor mellan anfallen bara. Vi ska tillbaka till veterinären i morgon för att kolla hans blodsocker, som tydligen hade varit lågt förra gången. Snälla var något lättbehandlat som man kan leva ett långt och fullgott liv med.