<- Anonyma – Eine Frau in Berlin

Jag gillar tyskspråkiga filmer. I synnerhet tyskspråkiga filmer som utspelar sig under andra världskriget. Idag såg jag Anonyma – Eine Frau in Berlin, om en kvinnas kamp för överlevnad de sista dagarna av kriget i ett, av Sovjetiska trupper, belägrat Berlin. Spännande historia. Och sann.

Varför tycker jag det är så sjukt intressant med andra världskriget? Rena krigsfilmer är jag inte så intresserad av, utan levnadsöden. Jag är också nästan lite morbidt fascinerad av historier om koncentrationsläger och en av mina drömresor skulle vara att åka till Polen och besöka Auschwitz.

Har du en andravärldskrigetfilm att rekommendera, så gör det. Snälla?

<- Tusen gånger starkare

Åh gud, kära vänner. Jag har läst en Så Jävla Bra Bok. Tusen gånger starkare av Christina Herrström. Började läsa när jag gick och lade mig igår och sträckläste sen tills jag läste ut den halv tre, trots att jag visste att jag skulle upp klockan sju idag. Jag bara visste att det inte var någon idé att lägga ifrån mig den och försöka sova. Att det skulle vara omöjligt.

Jag var arg och glad och ledsen om vartannat och jag föll en tår eller två. När jag läst klart somnade jag dessutom med mina tårar, som var lite av lättnad av att äntligen ha fått ord på tankarna, bekräftelse på det som har varit och sorg för den person jag kanske hade kunnat vara när jag växte upp, om omständigheterna sett annorlunda ut.

Den handlar om könsrollerna, främst i skolan. Om hur killar och tjejer blir behandlade olika från första början och vilka effekterna blir av det. Om vad som händer när man utmanar dessa roller och om hur tjejerna får skulden för ALLT, för att det har blivit som det blivit och, när vi protesterar mot orättvisorna och oförfördelningen, blir kallade för feministfittor.

Den här boken bör vara obligatorisk i skolan. ALLA skulle vara tvungna att läsa den, inte minst vuxna runt omkring. Jag vaknar denna morgon och är ungefär tusen gånger starkare. (Läs den nu, snart blir den film också.)

<- Är det saltmannen?

Nu ska jag rekommendera en bok i värmen. Är det saltmannen? heter den, är skriven av Joakim Arhammar och är en hel pocket fylld med svenska folkets felhörda låtar. Jag såg den på Lagerhouse i söndags och skrattade så mycket så jag började grina, vilket är mycket ovanligt för mig. Jag kan skratta så jag får ont i magen, fiser och kissar på mig lite, men att jag grinar är väldigt ovanligt. Och således också ett mycket bra betyg.

Exempel

Artist: Queen
Riktig text: Another one bites the dust.
Felhörning: Another one bites the mustard.

Artist: Lasse Berghagen
Riktig text: Teddybjörnen Fredriksson, hans nos den var av garn.
Felhörning: Teddybjörnen Fredriksson, han slog så många barn.

Artist: Madonna
Riktig text: Come on, vouge!
Felhörning: Come on, vote!

Artist: John Travolta & Olivia Newton John
Riktig text: I’ve got chills, they’re multiplying.
Felhörning: I’ve got shoes, they’re made of plywood.

Artist: Gladys Knight
Riktig text: I got a license to kill.
Felhörning: I got a wife and two kids.

<- Peace & Love

Hett tips! På följande ställen kan du tävla om biljetter till årets Peace & Love. Om någon av er vinner måste den SJÄLVKLART ta med mig som sällskap, det hoppas jag att ni förstår.

Nyheter 24
MTV
Close-Up Magazine
Dalatrafik

<- Once

Åh, nu har jag sett en sån där bra film igen. Vacker. Åhhhh. En musikfilm, eller vad man nu ska kalla den. Inte en musikal men mycket musik. BRA musik. Fina skådisar. Fin historia. Den slutade visserligen inte riktigt som jag önskade mig, utbrast ”Neeeeej” här för mig själv när eftertexterna rullade. Men åh, den är ett MÅSTE.

Min kärlek till Östeuropa har dessutom växt på senare tid har jag fått erfara. Mateusz försökte lära mig lite polska på festen i lördags men jag fattade verkligen ingenting. Otroligt svårt språk. Alltså, filmen är på engelska. Gud vad osammanhängande det här blir. Det är för att jag är alldeles tagen av den vackra filmen med den vackra musiken (som jag måste googla fram eller ta ut själv).

Filmen heter ONCE.

<- Bloggtips!

Nu har leken Vilken Dressman Vill Du Ligga Med? blivit blogg.

SPREAD THE WORD

<- The Education Of Charlie Banks

Filmen jag såg innan jag lade mig igår var BAJSBRA. The Education Of Charlie Banks. Se den, om du har möjlighet. Satt som på nålar hela filmen. Min dröm var också inspirerad av filmen. Den var full av RAGE. Det var faktiskt överraskande befriande att drömma att jag var rasande arg. Jag var ju lite småarg i helgen men förutom det var det hemskt länge sedan jag höll på att spricka av raseri.

(I drömmen kom det också fram att Salem Al Fakir hade gått på Mora Folkhögskola. Bara en liten parantes sådär.)

Hur som helst, i drömmen hade jag varit ihop med en kille i många år och vi hade kanske varit slut i ett halvår när en av mina bästa vänner berättade att de gått och blivit ihop istället. Frågade mig om det var ok. Jag hamnade i chock och svarade att ja, jo, det var det väl och lunkade därifrån.

Sen drabbades jag av raseri. Jag blev så sjukt förbannad att jag bara skakade och knappt fick fram några ord, bara gutturala morranden och emellanåt något jordbävningsvrål. Var jag Hulken skulle jag förvandlats och ynglat av mig inom loppet av fem sekunder så det blev jag och fem små gröna mini-hulkar mot världen.

Befriande, som sagt. Och ganska okaraktäristiskt för en sån som sällan blir sådär arg utan går direkt till gråt istället. Jag är så hämmad ibland. När jag var yngre kunde jag inte ens säga att något var skönt därför att jag fått för mig att ordet hade en sexuell innebörd. Hämmad som sagt.

Men ja, se The Education Of Charlie Banks.

<- Ankelsockor!

Ankelsockor, ankelsockor, ankelsockor. Ankelsockor! Åh, ankelsockor. Aj Am Smittened.

Efter en relativt sömnlös helg har jag haft en mycket fin söndag. Solen har värmt mitt vinterbleka ansikte. Jag och Anna har varit på promenad, hoppat över vattenpölar och haft oss. Sen blev jag bjuden på makalös söndagsmiddag hos Anna. Och insåg att jag börjar bli gammal då jag tittade när Mattias och Johan spelade Nintendo och blev helt nervös och fick hjärtklappning för att det var så… ehm… spännande.

Blev en söndagsfilmkväll hos Mateusz också. Vi såg The Descent. Har sett den förut och vet att jag tyckte den var skitbra. Men den var ännu bättre. Vid ett tillfälle blev jag så rädd att jag hoppade bakåt i fåtöljen så att den flyttade sig flera decimeter. Haha. Bättre se den nu när man är ung. Inget för folk med hjärtfel.

Nu är jag hemma igen. Lugn, trött, glad, pirrig (ankelsockor!), hungrig och NÖJD med helgen. Det firar vi med några suddiga bilder på mig från fredagen. Första bilden har jag tagit själv på mig och Hanna. Jag hävdade bestämt att jag skulle vara skitduktig på att ta kort på oss tillsammans och sedan drog jag av tre sånna här på raken. Oups! Ja, och så börjar man verkligen kunna se viktnedgången i ansiktet nu. Ställde mig på vågen idag för första gången på länge och fick en chock. Typ minus 6-7 kg. Maj gad.

<- Milk

Wow. Jag har just sett filmen Milk. Och bölat. Mycket bra och verklighetsbaserad film med Sean Penn i huvudrollen. Milk handlar om politikern och gayrättsaktivisten Harvey Milk, den första öppet homosexuella mannen som blev vald till public office (hittar inte ord för svensk översättning, men typ offentligt ämbete kanske) i Kalifornien och senare också mördad.

Åh vilken fantastisk man. Och vilken fantastisk film. Av Gus Van Sant dessutom. Det är spelfilm blandat med autentiska tv-inslag från den tiden och man sitter ju och halvsvimmar i soffan. Kan nästan inte fatta att det har funnits så mycket homohat, eller snarare så mycket rädsla. Huvudet bara snurrar, och så fylls hjärtat av kärlek för alla dessa människor som gjort så mycket, som orkat göra så mycket trots hatet. Ja, det är så vackert.

Queerspaning: Bara queer hela filmen. Handlar om gayrättsaktivister rätt igenom typ. Massor av bögar. Bara en flata dock.

<- Towelhead

Dagens sevärda film heter Towelhead – Nothing Is Private. Den är från 2007 och handlar om en ung arab-amerikansk tjej som får flytta till sin väldigt stränga pappa för att morsans pojkvän rakat muffen på henne. Filmen cirkulerar främst kring tre hus och tre familjer på gatan där de bor. Eller som det står på imdb: A young Arab-American girl struggles with her sexual obsession, a bigoted Army reservist and her strict father during the Gulf War.

Queerspaning: Jasira blir upphetsad av att titta på nakna tjejer i tidningar. Mer än så är det inte.