Morsan listar

1. Vad var det värsta som hände under förlossningen?
Förlossningen var rätt seg och händelselös men det värsta som hände rent medicinskt var att det slutade gå framåt, jag fick feber och blev till sist akutsnittad. Detta var dock det bästa, enligt mig som upplevde de sjukt långa utdragna krystvärkarna i all evighet som det värsta.

2. Och det bästa?
Förutom ovanstående så måste jag säga kombinationen av EDA (ryggbedövning) och glassdrinkar. Looooove.

3. Hur startade din förlossning?
Officiellt av att jag bara fick väldigt ont på morgonen, men då trodde jag redan att den startat mycket tidigare så vi hade redan blivit incheckade på ett rum på oförlösta avdelningen på BB.

4. Vad hade ni aldrig klarat er utan under spädbarnstiden?
Grejen är att man klarar av nästan allt, men något som skapade en slags kedjereaktion och hjälpte oss otroligt mycket var modersmjölkersättningen (kedjereaktion; sömn, mer delat ansvar, egentid för mjölkkossan).

5. Saknade du magen efter att den försvunnit?
Nej, det var skönt att ”bli av med” den (den finns ju i allra högsta grad där fortfarande dock) och jag har ALDRIG känt mig så smal.

6. Tyckte du att din bebis var fin/söt första gången du såg honom?
Mina första ord var: ”men guuud vad fiiiin han ääääär”. Tycker fortfarande synd om alla andra eftersom de måste vara så avundsjuka på mitt perfekt gulliga barn.

7. Vart sover ert barn?
I spjälsängen. Rätt eller fel så samsov vi aldrig. Det hade varit himla mysig men jag vågade aldrig göra det nattetid, av rädsla för att någon skulle mosa honom. Var också rädd för att jag aldrig skulle få ordentlig sömn om vi gjorde det och jag är väldigt sömnkänslig.

8. Hur har ni delat/gjort med föräldraledigheten hos er?
Vi har båda varit hemma väldigt mycket. Vad gäller ersättning har Jon tagit ut mest, på grund av att han har mycket bättre ersättning; ersättningen utgår ju till samma hushåll och tas ur samma pott liksom. Jon har varit deltidsföräldraledig sedan Alexander föddes, jag fortsatte plugga ett tag men tog sedan studieuppehåll.

9. Vad är det bästa med att vara förälder?
Kärleken, helt klart. Jag har aldrig varit så livrädd och jag har aldrig haft så mycket att förlora och bara det är ju källa till otroligt mycket oro och ångest, men jag har heller aldrig känt sen här villkorslösa kärleken förut. Den är så stor, liksom.

Never underestimate the power of listor när bloggmaterialet tryter. Detta är någon slags utmaning jag hittade hos Spiderchick men eftersom att ingen utmanar mig så tog jag saken i egna händer. Like a boss.

Olika typer av människor

Jag och Jon tillhör olika släkten. Han är typen av människa som alltid byter om till myskläder när han kommer hem, för att ”inte slita på kläderna”. Jag är av typen som klär på mig vanliga hyfsat snygga kläder trots att jag vet att jag bara ska vara hemma en hel dag.

Andra sätt att dela upp människor:
• Skrynkla eller vika toalettpapperet
• Inte sätta upp hyllor i hyreslägenhet på grund av att man ju ändå någon gång kommer flytta vs. lägga egna pengar på att måla om
• Kex eller chex (hörde på Christer i P3 här om dagen att kex kommer från engelska cake och alltså bör uttalas med k)
• Träffas på krogen för en öl i rimlig tid eller supa så mycket som möjligt på förfesten
• Ha koll på kontosaldot vs. hålla tummarna för att köpet medges
(Mina egna svar är kursiva.)

Vilken typ av människa är du?

Finsmakarn

Vi hade en tes om att barnet åt allt han serverades. Igår testade vi den tesen med kombinationen yoghurt-smoothie-korv och jajemensan – barnet äter allt.

Igår tittade jag på min blogg och insåg att det kommit att handla blott och enbart om Alexander. Då började jag titta på mitt liv och insåg att det också kommit att handla blott och enbart om Alexander. Vad hände med mig? Är det oundvikligt att tappa bort sig själv till föräldraskapet vid någon tidpunkt? Jag gör inte så mycket på egen hand. Det handlar mest om någon fika då och då.

Det handlar dock inte bara om att jag tappat bort mig själv, utan att jag just nu inte orkar annat. Jag orkar inte pyssla. Jag orkar inte fotografera. Det pratas om utgång i helgen och jag känner mest att jag helt enkelt inte orkar. Jag är för trött för att inte prioritera vila och sömn. Jag känner också att jag, för min egen skull, måste lägga lite krut på att råda bot på sömnbristen så att jag inte går sönder alldeles.

Jaha, där fick ni ett litet försvarstal såhär på morgonkvisten också. Inte illa för en onsdagsmorgon. Ikväll är det dags för avsnitt två av den könsstereotypiska fantasyserien Game Of Thrones. Det får bli dagens höjdpunkt.

Mina appar

God dag. Tänkte vi skulle ta en titt på förstasidan på min iPhone och apparna som ligger där, samt vad de säger om mig.

Wordfeud. Alfapet i telefonen. Min initiala massiva förälskelse i denna app har lagt sig något men den är en ständig följeslagare, särskilt i sängen på kvällskvisten. Spela med mig, mitt användarnamn är JennyatLePoop.

SHB. Svenska Handelsbankens app. Eftersom det tar en halvtimme att logga in på banken genom datorn (pga sjuuuuukt krångligt system) är denna app helt ovärderlig när det gäller att kolla saldo och föra över pengar.

Kamera. Telefonens egna kameraapp som jag inte gillar något vidare men har svårt att skiljas från. Jag använder den nästan uteslutande för videofunktionen men om någon har en bättre videoapp att rekommendera så gör det gärna.

Camera+. Bästa kameraappen hittills. Jag provar ständigt nya kameraappar men den här är alltid bäst. Det största minuset är dock att det inte går att räta upp bilder, men det gör det nästan inte i någon kameraapp.

Meddelanden. För att jag är en sms-människa.

Kontakter. Om jag behöver ringa någon jag känner. (Händer typ aldrig.)

Twitter. Hur mycket jag använder Twitter går i perioder. Ibland är jag helt beroende av feeden där, ibland twittrar jag även själv. Just nu är mitt användande dock nere på noll och jag måste rensa bland de jag följer eftersom jag tycker det är olidligt tråkigt att exempelvis läsa Fredrik Wikingssons tweets.

Facebook. Viktigt!

Platsbanken. För att jag varje dag går in och kollar om mitt drömjobb dyker upp i krokarna. Eller egentligen vilket jobb som helst som jag kan söka utan att det känns som jag säljer min själ till satan (säljare, allt som har med reklam att göra, etc). JAG VILL HA ETT JOBB. ETT MÅL. EN MENING.

WordPress. För att utan den skulle ni inte kunna läsa det här.

Viber. Appen som står på tur att ryka från första sidan, men har ännu inte bestämt vad jag ska ersätta den med. Viber fungerade jättebra i början men helt plötsligt så blev den HELT värdelös.

Bilder. För att jag gillar att titta på bilder från mitt liv och sortera och radera. Och för att jag tar så sjukt många bilder att jag måste radera hela tiden.

Apps gone free. Uppdateras varje dag med appar som vanligtvis kostar men nu är gratis. Skitbra och nödvändig app som jag varmt rekommenderar.

Bubble Popper. Beroendeframkallande spel som är väldigt bra att rensa huvudet med de nätter när jag inte kan sova.

Pinterest. Det var lite krångligt att kunna pinna från telefonen så det sysslar jag mest med när jag sitter vid datorn, men inspiration från andra kan man alltid få med denna app. Ja, här kan man få massor med inspiration. Massor.

Bloglovin. Hur höll jag ens reda på bloggar innan denna app? Jag ÄLSKAR den. Nackdelen är att det inte går att pinna genom appen och jag måste öppna i Safari om det är något jag vill lägga till Pinterest, men jag vet inte vilken app jag ska klaga på angående detta. Nu har jag inte ork/tid/lust att läsa massa bloggar längre men jag kan i alla fall ha lite koll genom rubriker och annat.

Ja, det var det. Skulle gärna vilja att andra gör samma sak. Skulle vara intressant att veta vilka appar ni har på första sidan. Gör ett likadant inlägg och meddela i kommentarsfältet så att jag kan ta mig en titt. Love love.

Uppdateringar

Jag tänkte att det var dags att uppdatera er om hur det går med mitt liv. Vi betar av område för område.

Kosten: Det går förhållandevis bra. Jag hade en liten dipp på Jons födelsedag när han fick välja både hemlagad pizza-lunch, tårta och sen godis till filmkväll. Dagen efter hade vi en mycket dramatisk kattkris som slutade med att veterinären ringde och sa att operationen hade gått mycket bra. Då blev vi veka och jag åkte ner på ICA och köpte ett paket Ben&Jerrys att fira med. Förutom det dock, har jag inte fuskat. Nu är det menstider och jag har faktiskt lyckats stå emot än så länge. Jag äter lite jordnötter ibland på kvällen och det har blivit ett och annat hallon med vispad grädde, men jag känner att det är inom ramarna för vad som är rimligt denna tid i månaden. (Jävla mens.)

Träningen: Det går jättebra att hålla det jag lovade sist – alltså att sluta cykla på den där träningscykeln eftersom det var så dödligt tråkigt. Jag har också skottat all snö som kommit. Tyvärr har det inte kommit någon snö, men förutom det går det jääääättebra. Med andra ord; fysisk aktivitet är lika med noll just nu.

Framtiden/skolan: Jag är fortfarande tillfreds med mitt beslut om att inte fortsätta studera till lärare. Det är inte ett yrke som passar mig (”just nu” som psykologen sa). Jag är för stresskänslig. Jag skulle gå under. Förutom det är framtiden ett frågetecken. Vill hemskt gärna plugga något till hösten igen men vaaaaaad? Det finns ett program jag väldigt gärna vill gå men jag har inte så stora förhoppningar om att komma in. Ska söka en hel hög med grejer till hösten och förhoppningsvis kommer jag på något. (Här får ni hemskt gärna komma med tips på vad en stresskänslig själ som jag själv skulle kunna göra för att tjäna mitt uppehälle i framtiden.) Jag har också ögonen öppna efter jobb, men kanske borde öppna dem lite mer.

Föräldraskapet och ångesten: Jodå, det är under kontroll. Ångesten alltså. Alexander är helt galen och drar sig upp mot allt för att sedan SLÄPPA och falla handlöst åt vilket håll som helst. Alltså är jag inställd på att vara med honom hela hans vakna tid tills han hittar balansen (och jag med, för den delen). Igår morse när han ramlade och slog ansiktet i vardagsrumsbordet kunde jag hantera det väldigt bra så det lägger jag på pepp-sidan. Har också skaffat mig en ångest-bok; en anteckningsbok där jag ska skriva ner tankar, aha-upplevelser och strategier jag kommer på. Föräldraskapet som sådant går bra. Det är heaven and hell, som alltid med föräldraskap. Ibland är det skitskoj, andra gånger orkar jag varken vara lugn, tålmodig eller pedagogisk. Så får det också vara.

Samlivet: Nä nä nä, inga smaskiga detaljer här inte. Men det går bra. Visst känns det ibland att tiden tillsammans utanför hemmet är väl begränsad men det går det också. Alexander är snart 11 månader och vi har köpt en resesäng så romantiska kvällar hägrar någonstans där i horisonten nu. Jag kan se dem, nästan ta på dem. Så länge får vi leva på att vi faktiskt är hemskt bortskämda med tid till varandra på hemmafronten om kvällarna. Vi äter middag, vi tittar på film och har oss. Inte fy skam.

Ja, ungefär så ser det ut. Livet får just nu en stark trea av fem möjliga. Med några fler biokvällar och en plan för framtiden hade det fått en fyra, men jag jobbar på det. (Graden fysisk aktivitet är jag för tillfället nöjd med, även om jag förstås kunde önska att jag ville och orkade röra mig mer.)

2011

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag fick ett barn. Innan har jag bara drömt att jag klämt fram diverse kattungar, fullvuxna män i miniformat och handflatsstora bebisar.

Har du några nyårslöften?
Nej, önskningar men inga löften. Tycker inte om att lova mig själv saker som jag med största sannolikhet inte kommer kunna hålla. Såg ett program en gång att om man bröt löften till sig själv hela tiden skulle man tillslut inte lita på sig själv och börja knarka och rånmörda pensionärer. Har sedan dess varit livrädd för nyårslöften.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja. Det är många som fått barn i år och mest är det bekanta, men Emelie och Joel blev föräldrar. Visserligen igen, men det måste ju räknas.

Vilka länder besökte du?
Har bara vistats i mitt hemland.

Vilka datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
Jag kommer ALDRIG ihåg datum, knappt årtal heller, men något säger mig att jag kommer minnas att Alexander föddes 5 mars.

Vad var din största framgång 2011?
Förutom hela grejen med barn och föräldraskap måste jag säga att jag kom på att jag var på fel karriärbana. Kändes lite som i grevens tid.

Största misstaget?
Jag tror jag gjort mitt bästa detta år. Vissa småsaker hade jag kanske hoppats på lite mer från mig själv, men några stora misstag har det inte blivit.

Bästa köpet?
Min iPhone for sure. Herregud, vad gjorde jag innan den?

Vad spenderade du mest pengar på?
Alexander. Och smöööör, eftersom ”den nya fettdieten” går ut på att alltid ha med sig en kanna skirat smör som jag helt sonika häller över allt jag ska äta.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Med risk för att låta dum i huvudet så har Alexander emellanåt gjort mig alldeles genuint jävla glad, till exempel genom att skratta. (Han har också fått mig att grina en miljon gånger, bli arg, irriterad, ha ångest och vara livrädd för allt från hörn till plötslig spädbarnsdöd.)

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2011?
Inte en enda, eftersom jag inte minns sånt.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Mycket gladare på grund av att jag har känt allt så mycket mer intensivt, då också inräknat sorg och oro och sådana saker.

Vad önskar du att du gjort mer?
Jag är en avskyvärd person men jag känner seriöst att jag inte önskar mer av det gångna året. Möjligtvis önskar jag att jag vunnit mer på Lotto.

Favoritprogram på TV?
Har mest kollat på vääääldigt mycket serier på DVD och filmer och sånt. Följde Idol och Bonde söker fru men skulle inte vilja gå så långt att jag kallade det för favoritprogram. Dexter har vi förstås sett på Canal+ så då säger jag det.

Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Nyttjade Dr Fadder som barnvakt och gick på restaurang med min fästman och åt KÖTT.

Hur skulle du beskriva din stil år 2011?
Kul att du frågar. Den har faktiskt varit mycket mer feminin än innan. Jag har liksom återupptäckt klänningen (och för ett kort ögonblick också min midja). Ja, jag dumpade mitt svarta hår också och är numera en variant av blond.

Den bästa nya personen du träffade?
Amen, ALEXANDER FÖR FAN.

Dag 22 – Hur har du förändrats under de senaste två åren

Det har hänt skitmycket i mitt liv de senaste två åren – jag började plugga, träffade Jon, flyttade ihop, tog över ett hus, blev gravid, fick ett barn och drabbades av identiteskris – och alla dessa saker (och fler; saker som hänt andra i min närhet bland annat) har såklart påverkat mig.

Jag är fortfarande jag och allt vad det innebär. Till exempel så tror jag varje gång jag mår lite dåligt att jag varit kliniskt deprimerad varje dag i flera år, sen reser jag mig ur askan och inser att jag är en drama queen. Jag är rätt kreativ och jag är pedantisk samtidigt som jag är stört slarvig med vissa saker. Jag ser olika mönster i allt, och enligt dessa mönster måste allt ordnas – från ikoner på skrivbordet till kuddarna i soffan. Jag är lika glad ena stunden som jag är trött på livet i nästa, och jag har ett nytt brinnande intresse varje vecka.

Allt det där stämmer fortfarande.

Men att bli förälder ändrar saker och ting. Den jag är idag, den som lever i ett förhållande jag är villig att kämpa för även om det innebär att inse mina egna brister, och den som har en son som jag knappt vågar känna en bråkdel för än jag egentligen gör eftersom mitt hjärta hotar att brista, går inte att jämföra med den jag var för två år sedan. Då var jag singel, jag bodde själv och hade ansvar för blott min egen existens och för de två katter jag kallade mina barn.

Det är som första gångerna man ser Comhem-reklamen med Judith och Judith – man tror det är samma person tills man tittar lite mer noga.

Man växer med ansvar, och kärleken till ett barn ändrar en. Klyschor blir klyschor därför att det är sant. Jag är inte samma person som för två år sedan och för mig är det nästan uteslutande positivt. Jag känner mig ibland som stålkvinnan, särskilt när det kommer till Alexander. Det finns INGET jag inte skulle klara, för att jag måste klara allt. Men den främsta förändringen, det mest fantastiska, det sjukaste och det största är

ATT JAG NUMERA KAN UPPSKATTA ATT GÅ UPP KVART ÖVER SEX PÅ MORGONEN! 

Dag 7 – Ditt stjärntecken och om du tycker att det passar din personlighet

Alltså, mitt stjärntecken? Är sjukt ointresserad av stjärntecken och tror inte ens på det. Jag är oxe och oxens personlighet både passar och passar inte, som med ALLA stjärntecken. Jag har dock en vän som är väldigt intresserad av stjärntecken och kan allt på rak arm. När jag berättade att jag var oxe, Jon var var stenbock och Alexander var fisk så hävdade hon att vi passar perfekt och kommer bli en perfekt familj. Ok, hon kanske inte sa exakt så men något ditåt, och det tror jag såklart på.

Det är allt jag tänker skriva om ämnet. Hejdå.

Vad är detta?

Dag 6 – Skriv 30 intressanta fakta om dej själv

1. Är egentligen blond
2. Har bott i Tel Aviv
3. Spelade mormor i en film om Gustav Wasa
4. Sagda film visades på SVT
5. Kan lösa Rubiks kub (kan inte sluta tjata om det är jag rädd)
6. Tog baslektioner på musikskolan när jag var yngre
7. Har sjungit i ett afrikansk band
8. Är bättre än Jon på Guitar Hero och Tetris
9. Har en hemlig önskan om att sjunga karaoke men vågar aldrig
10. Första konsert var Depeche Mode i Globen 1998
11. Kan varken hjula, stå på händer eller slå kullerbytta (eller det sista kanske jag kan om jag anstränger mig)
12. Var näst sist i min klass att lära mig simma (är rädd för vatten)
13. Var sist i min klass att lära mig dyka (skojade inte om att jag är rädd för vatten)
14. Är allergisk mot pälsdjur men har fem stycken ändå
15. Åkte fast för snatteri när jag var tretton
16. Kan måla dalahästar
17. Är rädd för dinosaurier
18. Var ett massivt fan av New Kids On The Block
19. Har ett ohälsosamt förhållande till mat, men jobbar på det
20. Har varit med i den lokala talangjakten – två gånger
21. Avskyr oliver så till den grad att jag till och med har svårt för olivolja
22. Har gått i samma klass som Laleh
23. Bröt handleden när jag åkte skidor nerför en två decimeter hög backe
24. Blev årets medarbetare när jag jobbade på McDonalds i Göteborg och fick åka till franska alperna
25. Tycker det är underbart skönt att bli killad under fötterna
26. Var tvungen att operera bort en trasig tand men har ännu inte haft råd att sätta dit implantat (kostar typ 20 000 pix) och går därför omkring med en glugg
27. Tyckte som liten parvel att det var väldigt gott med torrfoder för katter och akvariefiskmat
28. Kan som vuxen inte äta pulvermos på grund av att det smakar som akvariefiskmat
29. En gång hånglade jag med min lärare (obs! det låter mycket mer spännande och chockartat än det var)
30. Fuskade med detta moment i 30-dagars utmaningen eftersom jag förutspådde att det skulle bli skitsvårt att komma på 30 intressanta grejer, och jag hade rätt

Vad är detta?

Dag 5 – En tid då du tänkte avsluta ditt liv

Dagens ämne är lite känsligt men jag tycker också att det är viktigt därför att tankarna på att avsluta sitt liv inte är särskilt ovanliga. Vi har alla haft dem men vi pratar inte om dem. Jag får dem lite då och då. Tanken fungerar som en ventil, ett sätt att lindra ångest. Vetskapen om att det alltid finns ett alternativ är tröstande.

Att jag har mått dåligt är ingen hemlighet. Jag har faktiskt mått väldigt dåligt till och med. Att under lång tid ständigt brottas med ångest, negativa känslor, meningslöshet och panik gjorde nästan slut på mig. Det är oerhört svårt att leva när allting är en kamp och jag undrade många gånger om det var värt det.

Jag kan inte nämna någon specifik tid när jag tänkt avsluta mitt liv, både för att jag haft tanken alldeles för många gånger och för att jag aldrig varit tillräckligt nära branten för att vara beredd att släppa hoppet om livet. Det enda jag egentligen vill säga i ämnet är att det är inget ovanligt eller konstigt i att fantisera kring självmord. Vi alla gör det. Men om du mår riktigt dåligt och du börjar se det som ett verkligt alternativ mer än som en tröstande tanke så SÖK HJÄLP. Självmord är nämligen inget att leka med – det slutar ofta med döden.

Vad är detta?