Anledningar till att yngla av sig

Igår skrev jag något om att glädjen i den ovillkorliga kärleken var den bästa anledningen till att skaffa barn. Detta är såklart inte alls sant. Den absolut bästa anledningen till att skaffa barn är att man får klä dem i massa coola outfittor. Om jag skulle göra en lista över de bästa anledningarna till att skaffa barn skulle den se ut någonting såhär:

1. Det är en livs levande provdocka
2. Glädjen i den ovillkorliga kärleken
3. Kramar och pussar
4. En anledning att gå upp om morgnarna/ett syfte större än en själv
5. Nån som tar hand om mig när han blivit rik och jag blivit gammal

Väldigt stylish kvällspromenad

Dagens kid

Iklädd denimoverall och grön kofta från reaavdelningen på Åhléns har kidet utan tvekan varit mest stylish av oss alla idag.

Gosiga barnet

Det behövs något slags trauma för att kidet ska välja att sova hela natten, typ en bula, fläskläpp eller vaccination. Halv sju i morse började han låta, klockan sju gick vi upp. Lovely. Hur det är med den egna ångestnivån idag? Jo tack, det är bra. Filbunken är fortfarande med oss. Förutom att kidet har bestämt sig för att idag är en bra dag för att börja öva sig i att stå. Suck.

Kidet ståtränar mot hundens bädd. Den är i alla fall mjuk. Och sen en bild från i morse när han vilade lite vid frukostbordet.

Alexander har på sista tiden också blivit så himla gosig. Han har inte börjat kramas än, men han har i alla fall slutat streta emot, hehe. Ofta kan han till och med vara följsam och vilja bli kramad. Då lägger han huvudet mot axeln och slappnar av i sina små lemmar. Jag själv dör lite av hur underbart det är.

Ville visa er hur stilig kidet var igår med skjorta och kofta. Det blev lite pappagos samtidigt. Ååååh, nu fylldes mitt hjärta med kärlek.

Dagens

Det är så mycket jag vill prata med er om, så mycket som händer i världen och jag vet inte vad jag ska göra åt saken. Det är jobbigt att ha ett världssamvete. Istället bjuder jag på en diffus dagens, eftersom spegeln var så smutsig och jag inte orkade tvätta den.

Jag har köpt ny klänning med fint mönster. Mönster i färg är inte direkt likt mig men ibland måste man gå lite bananas. Som tur är passar mina rosa naglar perfekt till det här, då jag har fobi för att matcha för många färger. Undra var den kommer ifrån egentligen?

Jag har återgått till min vanliga foundation och ja, den funkar ju men eftersom jag nu har hittat min perfekta ton så inser jag mer än någonsin att jag måste ha en ny. Återkommer lite senare med omdömen om de tre foundations jag testat.

Poppo tittar på mig när jag står och tar egobilder i spegeln och undrar om jag inte är lite dum i huvudet. Men han älskar mig ändå.

Jag vinner; mest synd om mig

Först tänkte jag ta äran för att Jon påpekade att mina naglar var en referens till första säsongen av Dexter, sen insåg jag att jag kan inte ljuga, inte ens för er. Jag önskar att jag hade kommit ihåg det själv, men det är faktiskt Jon som får ta äran för den populärkulturella referensen.

Idag känner jag hat inför min dator. Det beror dels på att datorn är sjukt seg (att göra: rensa hårddisken, föra över till extern variant, köra defragmentering, alternativt byta operativsystem), dels för att Alexander är så sjukt högljudd på morgonen så även om jag fick sovmorgon till åtta så vaknade jag var tionde minut från klockan sex. Lägg till att jag gick upp och matade kid mitt i natten och att jag idag har två föreläsningar att titta på.

För övrigt är vi båda två väldigt trötta idag och frukosten blev lite av en tävling i vem det var mest synd om. Tillslut enades vi om att det var mest synd om Jon under natten, eftersom han haft sömnproblem och sömnproblem under småtimmarna är jävligt drygt, men idag är det mest synd om mig eftersom Jon kan ligga på soffan och återhämta sig medan jag måste använda huvudet.

Dagens Jenny

Idag vaknade jag och kände av hösten igen, så jag klädde mig i leggings, jordnära toner och mina kängor. Ja, alltså… jag går inte omkring i kängorna hemma även om jag hade velat eftersom jag ÄLSKAR MINA KÄNGOR. Ägde senast kängor någon gång i högstadiet när jag tvingades på sådana där begie varianter och jag tror att min aversion gentemot dem har påverkat hela min inställning till kängor sedan dess. Först nu kan jag titta på dem och känna kärlek.

Det är exakt samma sak med färgen blå, som under nittiotalet var så uttjatad att det tog över tio år innan jag kunde med mig att känna något annat än motvilja inför den.

På bilden ser mitt hår exakt ut som det gjorde innan, men det gör det inte i verkligheten. Hade glömt bort att jag varit till frisören igår och fick en smärre chock när jag såg mitt honungsfärgade hår i morse.

Dagens smurf

Min hy har gått och tagit semester, tror jag. Den har sakta förfallit och varje dag framför spegeln har varit värre än dagen innan. Idag tog jag itu med den, kontaktade nittiotalet och körde hela paketet – rengöring, peeling och ansiktsvatten. Ansiktsvatten liksom, använder folk sådant fortfarande? Sedan kontaktade jag åttiotalet och tog fram den blå ögonskuggan. Än en gång har jag lärt mig hur svårt det är att få blå ögonskugga att se acceptabel ut, men skam den som ger sig.

Passa också på att ta en ordentlig titt på mig för i eftermiddag kommer något (förhoppningsvis) drastiskt att hända med mitt utseende. SpÄnNaNdE.

Vandrande reklampelare

Börjar inse att de allra flesta av mina kläder kommer från H&M. Går omkring som en vandrande reklampelare för H&M’s höstkollektion. Förresten, använder ni fortfarande era mammakläder? Det gör jag. Har aldrig varit så bekvämt klädd som när jag var gravid så favoriterna används fortfarande.

♥ Den svarta klänningen
♥ Den gråa koftan
♥ Den randiga långtröjan

Det händer till och med att mamma-leggingsen får åka på då och då. De håller verkligen inte in någonting och hela buken får svälla fritt. Perfekt när det bara ska mysas.

Dagens outfitta: svart mamma-klänning från H&M, flätat läderskärp från H&M, sandfärgad kofta från H&M, tubhalsduk från H&M, trasiga kamelfärgade strumpbyxor från Åhléns och kängor från Skohuset.

Nästan synd och skam att jag imte har en enda plan på att ta mig utanför ytterdörren idag. 

Jesus is my homeboy

Jon och jag brukar vanligtvis vara väldigt måna om att Alexander ser proper och matchad ut (eftersom utseende är allt). Vi är lite nördiga på det viset. Därför fick jag en smärre chock när jag kom upp i morse och såg Alexander iförd den mest fruktansvärda klädkombinationen någonsin.

”My eyes, my eyes!” vrålade jag, slet kidet ur armarna på Jon och sprang in till skötbordet för att byta till något mer acceptabelt.

Jesus är vår inspiration idag. Linne all the way, baby.